stentroll

Jag fick just ta extra concerta. Jag märkte hur jag frästa på joel under ett möte och hur hela världen tränger sig in i min hjärna och förvrider alla sinnen till en virvelvind.

Jag skulle behöva ett par hörlurar så att jag kan gömma mig i en egen värld utan blir störd hörselvägen, men katten har tuggat av sladden på de senaste jag köpte, så det är ett problem. Dock skrek jag på hjälp på facebook om det, och vem vet, jag kanske har tur.

Mötet handlade om det stora lanet i höst, saLAN, som vi ska arra i badhuset tillsammans med kommunen, det kommer bli najs. Jag verkar få fria händer med cafét, och förhoppningsvis kan jag göra något bra utav det.
Framför mig ser jag ett hörn med några runda bord med dukar (dukarna är viktiga, jag vill skapa en mysig känsla) och stolar, kanske några soffor, kuddar på golvet, mängder med brädspel, pyssel av alla olika slag, tv-spel och massor av mumsigt att käka. Levade ljus vill jag oxå ha. Åh, det här blir bra.

När jag kom upp från mötet, som vi hade nere i källaren var hela kiosken full av folk som satt ivägen och (omedvetet) förstörde verksamheten. Nog för att de är snälla människor och att jag tycker om dem så höll jag på att explodera. Sitter man här ska man banne mig jobba och vara fokuserad på kunderna. SPECIELLT om man sitter mot kioskbordet. *suck*
Som det nazitroll jag är så bad jag dem gå iväg. Hurra för att de förstod att det var extra viktigt att försvinna ur min åsyn när jag förklarade att min medicin hade gått ur kroppen.

På tal om medicinen, jag märker av effekten av den enormt, hela mitt liv blir enklare när jag tar den, jag fungerar. <3